---

Barnaskrik, de ljuder genom berg och stad

De ungas eviga klgaosäng

Av styret och media sa ställs de arma upp pa rad

För bespottning och han, ater igen en gang

De bränns nu som häxor, de som har slutit upp

Av en kraft som borde tjäna till att försvara

Media och regimen, en sällskaplig trupp

En sann och träffsäker skara!

Glöd och aska, genom natten yr

Hand i hand förenar de sig,

För orden da, är desamma som styr

Utövar sin makt för att krossa dig!

Med hat och han, med lögner så obskyra

För kvinnan finns ju ej längre mer

Manipulerar faren som 1704

För fälla de oskyldiga ner!

Prästens fördömande, är stolt Perssons arv

En supsk, hånande liten hund

Moder Svea är äter besatt till barnens fördärv

Men barnen, ger ej vika, mot detta förbund!

Hon var aktad och beundrad sedan isens tid

Präglad av en sann vördnad

Hon har plagats samt uthärdat pest och strid

Nu fallen i glömskan, borttynad